KidsOut World Stories

Därför har Anansi åtta smala ben Farida Salifu    
Previous page
Next page

Därför har Anansi åtta smala ben

A free resource from

Begin reading

This story is available in:

 

 

 

 

Därför har Anansi åtta smala ben

Berättelse från akanfolket

 

 

 

 

 

 

*

Det var en gång en spindel som hette Anansi. Trots att Anansis fru var väldigt duktig på att laga mat, fanns det inget den glupska spindeln tyckte bättre om än att smaka på andras mat.

En dag stannade Anansi till för att hälsa på hos sin vän kaninen.

”Hmm!” utbrast den glupska spindeln när han kom in i köket. ”Det är verkligen härliga grönsaker du lagar till, kanin.”

”Du kan väl stanna på middag?” svarade den vänliga kaninen. ”Grönsakerna är inte klara än, men de kommer snart att bli.”

Anansi visste att om han stannade kvar medan maten kokade skulle kaninen säkert sätta honom i arbete, och den glupska spindeln hälsade inte på sin vän för att arbeta.

Så Anansi sa till kaninen: 

”Förlåt mig, kära vän, men jag har några saker jag måste göra nu på en gång. Vad sägs om att jag spinner en tråd och knyter den ena änden runt benet och den andra änden runt grytan? Då kan du rycka i tråden när grönsakerna är klara, så skyndar jag mig tillbaka till middagen.”

Kaninen höll med om att det var en väldigt bra idé, så han knöt fast Anansis tråd i sin gryta och vinkade adjö till sin vän.

En stund senare gick den glupska spindeln förbi sin goda vän apans hus. Och det råkade vara så att apan också höll på att laga middag och var mitt uppe i förberedelserna.

”Hmm!” utbrast den glupska spindeln när han kom in i köket. ”Vilken härlig middag på bönor och honung du lagar till, apa.”

”Om du väntar tills maten är klar får du gärna äta middag här”, svarade den vänliga apan.

Även den här gången visste Anansi att om han stannade kvar medan maten kokade skulle apan säkert sätta honom i arbete, och den glupska spindeln hade ingen lust att arbeta. 

Så Anansi sa till apan: 

”Förlåt mig, kära vän, men jag har några saker jag måste göra nu på en gång. Vad sägs om att jag spinner en tråd och knyter den ena änden runt benet och den andra änden runt grytan? Då kan du rycka i tråden när bönorna och honungen är klara, så skyndar jag mig tillbaka till middagen.”

Apan höll med om att det var en utmärkt idé, så han knöt fast Anansis tråd i sin gryta och vinkade adjö till sin vän.

*

På vägen hem tittade Anansi in hos sex andra vänner, som allihop var upptagna med att laga kvällsmat.

Han hälsade på hos sköldpaddan, haren, ekorren, musen, räven, och sist av allt besökte han sin goda vän grisen.

Och vid varje besök berättade Anansi samma gamla historia. Och hos varje vän spann han en tråd som han fäste i sitt ena ben och i deras gryta.

Och så kom det sig att alla åtta av Anansis ben var fästa vid olika grytor i olika hus med långa spindeltrådar.

Den glupska spindeln kunde helt enkelt inte motstå att lura sina vänner, så att han kunde äta från alla grytorna men undvika allt arbete.

Anansi såg verkligen fram emot all mat, särskilt grisens maträtt på sötpotatis och honung som alltid var perfekt tillagad.

”Jag har verkligen överträffat mig själv den här gången”, tänkte den glupska spindeln. ”Så mycket härlig mat att äta och jag slapp dessutom allt arbete! Jag undrar vilken gryta som blir klar först?”

*

Precis då kände Anansi hur det ryckte i en av trådarna. 

”Det måste vara kaninen med sina goda grönsaker”, tänkte den glupska spindeln.

Men då ryckte det i en annan tråd som satt fast i ett annat av Anansis ben. 

”Kära nån!” ropade han högt. ”Det måste vara apan med sin gryta på bönor och honung.”

Sedan ryckte det i ett annat ben! Och i ett annat! Och i ett till! Och ett till! Ända tills alla åtta av Anansis ben drogs åt olika håll samtidigt! 

Anansi släpade sig mot floden och kastade sig i vattnet så att alla spindeltrådar skulle sköljas bort från hans ben. 

En efter en släppte de klibbiga trådarna sitt grepp om hans ben så att den glupska spindeln till sist kunde klättra tillbaka upp på flodstranden.

När Anansi hade återhämtat sig och lyckats torka av sig, märkte han något mycket underligt.

Alla hans åtta ben hade töjts ut.

Benen som en gång hade varit korta och tjocka, var nu långa och smala!

”Åh, hur kunde jag vara så glupsk?” tänkte Anansi. ”Se nu vad det har blivit av mig. Inte nog med att jag har åtta smala ben, nu måste jag dessutom laga min egen middag!”

Och det är därför Anansi har åtta smala ben.

Enjoyed this story?
Find out more here